Stödkonstruktioner

Sponter och andra stödkonstruktioner används som schaktväggar när det är ont om utrymme och när schakter ska utföras till stora djup.

Täta sponter 

Täta sponter, eller andra täta skärmar, kan också användas när man vill hindra grundvattenströmning, till exempel för att sänka grundvattentrycket under en schaktbotten. Stålprofiler som slås eller vibreras i lås med varandra ger en tät och kraftig spontvägg. Denna typ av spont är tät hela vägen ner till spontfot (under schaktbotten).

Glesspont

När det är svårt att installera en tät spont, till exempel i blockig jord, använder man ofta glesspont. Man bygger en glesspont genom att slå, vibrera eller borra ned rör (eller andra stålprofiler). Successivt under schaktningen stöttar man sedan jorden i mellanrummen mellan rören med plåtar, brädor eller sprutbetong. Med en glesspont kan man inte täta mot grundvatten under schaktbotten på samma sätt som med en tät spont.

Andra typer av stödkonstruktioner är sekantpålevägg, slitsmur, träspont, plastspont, spontkassetter och schaktslädar.

Sekantpålevägg

Sekantpålevägg kan vara ett alternativ till glesspont om man vill ha en bättre tätning mot grundvatten, även under schaktbotten. Sekantpålevägg byggs av platsgjutna pålar som installeras så de går in i varandra (överlappar).

Slitsmur

Slitsmur utförs genom grävning av en slits. Slitsen stabiliseras under grävningen med en bentonitvätska. Efter grävning gjuts slitsen med betong och armeras. Träsponter och plastsponter kan installeras om jorden är lös och utan större hinder.

Spontkassetter och schaktslädar

Spontkassetter och schaktslädar byggs av förtillverkade stålväggar och installeras genom grävning och nedtryckning. Spontslädar kan också dras fram för att stabilisera gravar, till exempel rörgravar. Spontkassetter och schaktslädar används för små jorddjup och där inte grundvattentryck riskerar att trycka upp schaktbotten.

Stödkonstruktioner kan också byggas av armerad jord, se avsnitt om jordförstärkning.