Exponerad? - Risker med att bo i ett förorenat område

Metaller finns naturligt i marken men på många ställen i Sverige och övriga världen är halterna förhöjda, både på grund av utsläpp från punktkällor inom begränsade områden och mer diffus spridning över stora områden. Ett exempel på verksamhet där utsläpp från en punktkälla under lång tid bidragit såväl lokalt som till en mer diffus förorening över ett stort område är gamla gruvor, så som exempelvis vid Falu koppargruva i Falun.

Särskilt problematiska i detta sammanhang är metallerna är arsenik, bly och kadmium som vi också får i oss via till exempel mat och som kan ge vissa toxiska effekter redan vid låga halter. Beräkningar av vilken halt av dessa metaller som kan förekomma i marken utan att utgöra en risk kan därför bli mycket låga (nära naturliga bakgrundshalter). Det är oklart hur väl detta speglar en verklig risk.

Genom projektet EXPONERAD? (EXPOSED?) vill vi öka kunskapen om hur mycket metaller människor får i sig från förorenad mark och utveckla metoder för att bättre bedöma riskerna för människors hälsa. Projektet genomförs i en svensk kontext men i samarbete med experter från andra europeiska länder.

EXPONERAD? kombinerar en humanbiologisk studie av arsenik, bly och kadmium med utveckling av modeller för hälsoriskbedömning av bly och arsenik i jord och ett ramverk för laboratoriebedömning av oral biotillgänglighet (hur mycket av metaller som vi får i oss via jord som är tillgängliga för upptag i kroppen).

Projektet fokuserar på tre frågeställningar:

• Hur mycket bidrar olika exponeringsvägar; mark, damm, vatten och kost, till nivåerna av arsenik, bly och kadmium i blod- eller urin? Detta undersöks genom provtagning av blod och urin i en befolkning som bor i ett förorenat område (Falun) jämfört med boende i ett referensområde som inte har metallförorenad mark pga. historisk gruvdrift.
• Kan vi utveckla specifika modeller för hälsoriskbedömning av Pb och As i förorenade områden? Dessa modeller behöver vara anpassade till svenska förhållanden, till exempel vad gäller exponering från andra källor.
• Hur stor andel av metallhalterna i jord är biotillgänglig? Här vill vi identifiera bästa praxis för att bedöma oral biotillgänglighet av metaller i förorenade jordar.

Genom nära samarbete med forskare från Belgien och Frankrike samt workshops med myndigheter och experter från andra europeiska länder arbetar vi inom projektet med att utbyta erfarenheter och kunskaper och, där det är möjligt, harmonisera metoder med andra europeiska länder.

SGI leder projektet och partners är AMM, Arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset, Region Uppsala, ISSeP, The Scientific Institute of Public Service i Wallonien, Belgien och franska JUNIA, en del av LGCgE, Laboratoire de Génie Civil et géo-Environnement.

Projektet finansieras inom Naturvårdsverkets utlysning Giftfria Kretslopp och pågår under perioden 2024-2027.