Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Skred i en sluttning intill ett hus som skadats. Foto: SGI

Sysslebäck

Den 8 maj 1997 inträffade ett skred längs en brant moränsluttning i Sysslebäck i Torsby kommun. Skredmassorna flöt ut över Riksväg 62 och spärrade denna helt. Ett bostadshus skadades av skredmassorna och revs senare.

I början av maj 1997 föll under fem dygn ca 200 mm regn i norra och mellersta Värmland. Vattenmängderna medförde översvämningar, skred, ras och jordflytningar i en onormal omfattning för området.

Den 8 maj inträffade de första jordrörelserna längs en brant moränsluttning ned mot en bostadsfastighet i Sysslebäck. En moränmassa med en yta av ca 450 kvadratmeter och ett djup av ca 1 m släppte i sluttningen. I början av rörelsen var moränmassan troligen sammanhängande, men på grund av sin höga vattenhalt blev den under rörelsen ned mot släntfoten helt flytande. Från släntfoten flöt skredmassorna horisontellt 30–35 m ut över Riksväg 62 och spärrade denna helt. Ett stort antal block ( 0,5–1 kubikmeter) i moränen följde med flytrörelsen ca 25 m. Ett bostadshus skadades av skredmassorna och revs senare.

Förutsättningar och orsaker

Jordmassan i sluttningen utgjordes i huvudsak av en siltig sandig morän. Släntlutningen i skredområdet har uppmätts till mellan 25 och 30°. Denna lutning fortsätter uppåt i sluttningen ca 150 m varefter lutningen avtar till mellan 10 och 15°.

Hela sluttningen är kalhuggen. Cirka 50 m ovanför skredområdet korsas kalhygget av en traktorväg. En bäck, som normalt har sin fåra i södra delen av den kalhuggna sluttningen, hade svämmat över, och en del av vattnet leddes via den korsande traktorvägens körspår ut på kalhygget och vidare ned över sluttningen. När skredområdet kontrollerades två dygn senare konstaterades att jorden var tjälad ca 10 cm under skredets bottenyta.

De stora regnmängderna och det faktum att marken var tjälad inom huvuddelen av nederbördsområdet medförde att ytvattenavrinningen fick ett mycket snabbt förlopp. Även de omfattande kalhyggena bidrog i stor utsträckning till att ytterligare öka avrinningshastigheten mot dalgången. Påspädning med vatten från den översvämmade bäcken var sannolikt orsaken till att skredet utlöstes.

Senast uppdaterad/granskad: 2023-12-12
Hjälpte informationen dig?