Agnesberg

Skredet upptäcktes av en lots på ett fartyg kl 9, och då hade ett ca 20 m x 50 m stort område glidit ut i älven. Några timmar senare inträffade ett 8 m brett bakåtgripande skred och senare under samma dag ett antal små skred i anslutning till huvudskredet. Vid Göteborgs kommuns vattenintag någon kilometer nedströms registrerades samma dag kl 06.00 och 09.45 kraftigt ökad slamhalt i vattnet.

Förutsättningar och orsaker

Topografin i området kännetecknas av en svagt sluttande terräng ner mot älven där en mindre vall bildar erosionsskydd vid strandkanten. Vattendjupet vid stranden är ca 1 m och följs av ett ca 24 m brett parti med vattendjup som sakta ökar till ca 2 m framme vid djuprännan. Där leder en ganska brant slänt med lutningen ca 1:1,5 ner till ca 8 m vattendjup.

Öster om Agnesberg finns en hög bergsluttning och vinkelrätt mot Götaälvdalen går en sidodal. Inom skredområdet finns ett ca 35 m tjockt lager av lera som har avsatts i en marin miljö. Under leran finns bitvis mäktiga lager av friktionsjord med ett vattentryck som motsvarar en stighöjd på 6–8 m över Göta älvs nivå (s.k. artesiskt vattentryck). Den övre delen, ca 13 m, av lerlagret består av grå högplastisk lera. Därunder övergår leran till mellanplastisk lera ned till friktionsjorden.

I huvudsak på grund av de artesiska vattentrycken i området, har leran kommit att urlakas så att salthalten idag är avsevärt lägre än ursprungligt. Detta har medfört försämrad hållfasthet, en s.k. kvicklera har bildats och delar av lerlagren har blivit högsensitiva. En högsensitiv leras hållfasthetsegenskaper kan försämras drastiskt vid störningar i form av rörelser och/eller ändrad belastning i jordlagren.

En stabilitetsutredning som utförts enligt anvisningar från IVA:s Skredkommission (1994) visar bland annat att den beräknade stabiliteten för den branta slänten mot djuprännan i älven var låg, och sannolikt började skredförloppet med ett undervattensskred där.