Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Erosionsskydd i Karlstad Foto: Torbjörn Thuresson/SGI

Nya metoder för klimatanpassning utvecklas i Norra Vänerområdet

I en förstudie utvecklar SGI en ny metodik för att arbeta med klimatanpassning för att förebygga skred och erosion. Studien kommer genomföras i Norra Vänerområdet, som är ett av tio utpekade riskområden för ras, skred och översvämning.

SGI har sedan tidigare identifierat tio områden som riskerar att drabbas av ras, skred och översvämning, Norra Vänerområdet är ett av dem. I en förstudie samlar SGI in underlag från området Norra Vänern för att kunna skräddarsy ett riktat och anpassat stöd till området.  Området lämpar sig för en förstudie i och med att det är ett geografiskt begränsat område som dessutom hänger ihop med Göta Älv.

Syfte: konkreta klimatanpassningsåtgärder

Syftet med förstudien är att möjliggöra konkreta klimatanpassningsåtgärder i riskområdet. Projektet ska resultera i en metodik för kommunikation och samverkan i syfte att höja kunskapsnivån hos kommuner och andra som arbetar med ras- och skredfrågor. Målet är att metodiken sedan ska spridas till de övriga nio utpekade riskområdena i Sverige.

Länsstyrelsen och kommunerna i Värmland är viktiga samarbetsparter.

Nytt steg för klimatanpassning i Norra Vänerområdet

2024-08-12 I juni samlades representanter från SGI, Länsstyrelsen i Värmland, MSB och berörda kommuner för att fortsätta arbetet med att etablera en regional samverkan för klimatanpassning. Mötet fokuserade på att sätta mål, struktur och arbetsmetoder för den nya samverkan.

Kommunrepresentanter fick möjlighet att dela erfarenheter kring risk- och sårbarhetsanalyser. Diskussionsdeltagarna betonade vikten av att samverkan speglar de behov som kommunerna identifierar för att få bästa möjliga effekt i riskområdet. David Bendz presenterade medborgarnas tankar om klimatanpassning utifrån en Novusundersökning från 2023, som undersökte medborgarnas medvetenhet om klimatfrågor.

Tidigare på dagen hölls ett möte med referensgruppen för SGI:s parallella arbete med att ta fram en metodik för klimatanpassningsarbetet utgående från platsen och de människor som bor och verkar där. Referensgruppen, som inkluderar Naturvårdsverket, SMHI, MSB och Länsstyrelsen Värmland, bidrog med värdefulla perspektiv.

– Vi är glada för det stora engagemang och samarbete som skapats mellan kommunerna och vi ser fram emot att fokusera det fortsatta arbetet för att öka kunskapen och riskmedvetenheten hos berörda aktörer, framförallt fastighetsägare och kommuner. Säger Meda Andersson, Länsstyrelsen Värmland.

– Efter en period av kartläggning och insamling av underlag känner vi nu att vi tar kliv framåt vad gäller utvecklandet av själva metodiken. Det är oerhört värdefullt att få bolla tankarna med referensgruppen och få inspel med olika perspektiv, säger HannaSofie Pedersen, projektansvarig.

Nästa möte inom den regionala samverkan är planerat till den 20 september hos Länsstyrelsen i Värmland och kommer att fokusera på kommunikation kring risker i Norra Vänerområdet.

Från SGI deltog David Bendz och HannaSofie Pedersen.

Samverkan för ökad säkerhet i pilotprojekt Norra Vänerområdet

Kommuner som är ingår i riskområdet Norra Vänern:

  • Hagfors
  • Sunne
  • Munkfors
  • Forshaga
  • Kil
  • Karlstad
  • Grums
  • Hammarö 

 

Tio utpekade riskområden i Sverige – bakgrund


2021 redovisade SGI tillsammans med MSB på uppdrag av regeringen tio nationella områden med komplexa klimatrelaterade hot. Följande riskområden för ras, skred, erosion och översvämning identifierades:

  • Västkusten – Göta älvdalen
  • Mälardalen- Stockholm
  • Skåne-Hallandskusten
  • Mellersta Norrlandskusten
  • Norra Vänerområdet
  • Blekinge-Kalmarkusten
  • Södra Vätternområdet
  • Östgöta-Sörmland
  • Mellersta Dalälven
  • Jämtlandsfjällen

Mer om nationella riskområden

Klimatförändringen ger fler ras och skred

Omkring sex gånger fler ras och skred är att vänta som följd av den pågående klimatförändringen och de direkta skadekostnaderna beräknas kunna bli så mycket som 500 miljoner kronor per år fram till år 2100. Det visar en fördjupad analys av riskområdena . Analysen visar att klimatförändringen kommer att ge sex gånger fler ras och skred i fram-tiden och de direkta skadekostnaderna kommer att öka med tio gånger om inga åtgärder vidtas.
Läs rapporten här

 

 

Senast uppdaterad/granskad: 2024-08-12
Hjälpte informationen dig?