Goda exempel på användning av Geokalkyl

Inom "Utvecklingsplan Fröslunda Lagersberg Råbergstorp" ska tre stadsdelar bindas samman och koppla ihop staden bättre. Förslaget tar höjd för cirka 500 000 BTA och innehåller olika typer av byggnader, nya vägar och grönytor utspridda över ett stort geografiskt område. Inom området finns stora höjdskillnader och varierande geotekniska förutsättningar.  Detta ger en osäkerhet kring ekonomi och ställer stora krav på bland annat bebyggelsens placering, materialval, höjdsättning, markarbete och schaktning.

Underlag & metod

Geokalkyl användes för att beräkna geotekniska kostnader (schakt/fyll och förstärkning) för nya byggnader i samrådsförslaget.

 Följande underlag låg till grund för geokalkylen:

• Planskiss - I kommunens förslag till strukturplan fanns information om placering av nya hårdgjorda ytor och byggnader, inklusive önskat antal vånings-/källarplan för varje byggnad.

Bild: Eskilstuna kommun. Strukturplan för vilken geokalkylen utfördes, del av samrådsförslaget för utvecklingsplanen 2019. Efter detta har strukturplanen bearbetats.

• Geotekniska undersökningar - Utifrån geotekniska utredningar i kommunens arkiv delade SGI grovt in området i geotekniska terrängklasser med tillhörande förstärkningsdjup.

Då det saknades information om planerad höjdsättning delade SGI in området i ett stort antal höjdzoner utifrån utgångspunkten att försöka minimera behovet av schakt/fyll, det vill säga ansätta höjder nära befintlig marknivå.

Resultat

Geotekniska kostnader sammanställdes för nya byggnader, i kr/m2 och kr/BTA. Resultatet gav kommunen en bild av kostnadsskillnader över området. För varje ny byggnad sammanställdes också vad som var kostnadsdrivande (schakt/fyll eller förstärkning). 

Bilden visar exempel på visualisering av geotekniska kostnader i Geokalkyl.

Observera att geokalkylen gjordes för samrådsförslaget. Efter detta har strukturplanen bearbetats.

Mer information om området och aktuell projektstatus finns på kommunens hemsida. 

Gävle - ny stadsdel på industriområde

Gävle kommun arbetar med ett stadsomvandlingsprojekt för området ”Näringen”. I projektet har Geokalkyl använts för att i ett tidigt skede optimera placeringen av byggnader inom exploateringsområdet utifrån både geotekniskt och ekonomiskt perspektiv.

Näringen i Gävle är en ny stadsdel med målet att vara en av de mest hållbara i Europa år 2040. Det befintliga industriområdet ska saneras och omvandlas till en blandstadsdel.

Förutsättningar då SGI involverades 2019

Gävle kommun arbetar med ett stadsomvandlingsprojekt för området ”Näringen” som omfattar cirka 200 hektar mark. Inom området finns idag både större och mindre verksamheter blandade. Området omfattas och berörs av olika typer av områdesskydd, bland annat för den vattentäkt som försörjer Gävle kommun med dricksvatten. 

Målet med stadsomvandlingen är att ändra verksamhetsområdet till en ny funktionsblandad stadsdel som ska hålla ett mått av hållbarhet som är att jämställas med en av Europas mest hållbara stadsdelar. I kommunens avtal med staten har kommunen ett åtagande att bygga 6000 nya bostäder och möjliggöra 450 000m² BTA verksamhetsutrymme.

Arbetet med omvandlingen möter ett flertal stora utmaningar varav de geotekniska förutsättningarna är en. En stor del av området är byggt över en stor avfallstipp från tidigt 1900-tal som fyller ut delar av Testeboåns delta. Kommunen önskar i ett tidigt skede få grepp om markens lämplighet för byggande och ekonomiska förutsättningar kopplat till detta.

Underlag & metod

Geokalkyl användes för att beräkna geotekniska kostnader (schakt/fyll och förstärkning) för olika typer av byggnation i tre av Näringens delområden.

Följande underlag låg till grund för kalkylen:

• Typkvarter - Verktyget Geokalkyl beräknar geotekniska kostnader för byggnadsytor, hårdgjorda ytor och grönytor, vilket innebär att man behöver dela in sitt område i dessa olika typer av ytor. Beroende på var någonstans man är i sin process kan detta göras på lite olika sätt. Är man en bit fram i processen kanske det redan finns någon form av ”planskiss” och det blir då naturligt att utgå från denna. I tidigare skeden kan det istället vara en god idé att skapa ett antal ”typkvarter” som får representera olika exploateringstal och/eller olika typer av byggnation. I fallet med Näringen skapade SGI ett antal typkvarter utifrån kommunens önskemål om BTA och ungefärligt antal våningar.

Bilden visar exempel på olika så kallade typkvarter, som utgår ifrån olika exploateringstal, BTA samt ungefärligt antal våningar.

• Geoteknisk utredning - Gävle kommun hade låtit en konsult göra en översiktlig stabilitets- och grundläggningsutredning för exploatering av Näringen. Med hjälp av resultaten från denna geotekniska utredning delade SGI grovt in området i geotekniska terrängklasser med tillhörande förstärkningsdjup.
• Höjdsättning - Utifrån en översvämningsutredning fanns en föreslagen minimihöjd för området. De delar av området som låg under denna nivå höjdes till miniminivån. För de delar av området som låg över denna nivå föreslogs en marknivå nära den befintliga.

Resultat

Geotekniska kostnader sammanställdes för respektive typkvarter, i kr/m² och kr/BTA. Resultatet gav kommunen en grov bild av kostnader för olika typer av byggnation och gav också en bild av hur kostnader varierar mellan områdets olika delar.

Bilden visar ett exempel på hur kostnader kan visualiseras i Geokalkyl. Här har de olika typkvarteren placerats ut i olika delar av området och färgsatts utifrån kostnad (kr/BTA), vilket ger en grov bild av kostnader för respektive typkvarter och hur dessa kostnader varierar över området.

Mer information om området och aktuell projektstatus på kommunens hemsida.