Arbeta med ras, skred och erosion i detaljplanering

Innehåll på denna sida

Att arbeta systematiskt med geoteknisk säkerhet

Arbeta på tvären med geotekniska säkerhetsfrågor

Geotekniska säkerhetsfrågor i PBL-processen

Råd i arbetet med ras, skred och erosion i detaljplanering

Att arbeta systematiskt med geoteknisk säkerhet

Genom att systematiskt arbeta med geotekniska säkerhetsfrågor tidigt i PBL-processen och dessutom ta stöd av sakkunniga, kan detaljplanen lättare anpassas till områdets naturliga förutsättningar. För geotekniska säkerhetsfrågor som berör större områden, eller där skyddsåtgärder krävs långt utanför detaljplanens gränser, kan kommunen överväga att ta fram ett planprogram. I planprogrammet kan de övergripande planeringsförutsättningarna utredas och kartläggas. På detta sätt har kommunen bättre förutsättningar att hantera geotekniska säkerhetsfrågor i efterföljande detaljplaneläggning.

Att ta fram kunskapsunderlag tidigt i PBL-processen ger ökade möjligheter för kommunen att anpassa markanvändningen. På så sätt minskas detaljplanens klimatpåverkan (minskat behov av schakt, utfyllnad, förstärkningsåtgärder och transporter).

Arbeta på tvären med geotekniska säkerhetsfrågor

Här kan du läsa mer om strategier för att hantera geotekniska frågor under hela PBL-processen.

• Engagera flera berörda kommunala förvaltningar i arbetet med geotekniska risker. Exempelvis förvaltningar med ansvar för  översiktsplanering, exploatering, VA-huvudmannen, miljötillsyn, klimatanpassning och funktionen för lovärenden.
• Ta in den geotekniska kompetens som krävs redan tidigt i planarbetet och säkerställ att denna resurs (egen personal eller konsult) medverkar genom hela PBL-processen och vid utformningen av planen. Ett sätt att minska kostnaden i det enskilda projektet och säkerställa att kommunen har tillgång till rätt geoteknisk kompetens är att samarbeta med andra kommuner.
• Verka för att hanteringen av geotekniska säkerhetsfrågor klargörs i översiktsplanen för att underlätta i efterföljande PBL-process. Detta är särskilt viktigt vid behov av åtgärder som är svåra eller omöjliga att hantera i en enda detaljplan.

Geotekniska säkerhetsfrågor i planprocessen

Kommunen behöver identifiera och utreda geotekniska säkerhetsfrågor samt redovisa resultatet av utredningarna. Nödvändiga åtgärder och/eller begränsningar av markens användning  behöver säkerställas. Nedan presenteras ett förslag på arbetssätt för att i ett tidigt skede fånga upp geotekniska säkerhetsfrågor.

Planbesked

• Kontrollera i översiktsplanen om geotekniska säkerhetsfrågor finns belysta.
• Tydliggör i planbeskedet att geoteknisk bedömning av planområdet kommer behöva utföras. Bedömningen kan ta stöd av statligt planeringsunderlag och behöver klargöra om det krävs geotekniska utredningar. Du kan läsa mer om vad som bör ingå vid beställning av utredning under rubriken "Generellt om utredningar" i denna vägledning.

Planprogram

• Genomför platsspecifika geotekniska eller bergtekniska utredningar som ska ligga till grund både för utformning av planprogram och kommande detaljplaner.
• Redovisa vilka identifierade geotekniska säkerhetsfrågor som kan påverka användningen av mark och vatten inom programområdet.
• Ta ställning till hur geotekniska säkerhetsfrågor kan tänkas påverka utformningen av framtida detaljplaner, detta så att nödvändiga skyddsåtgärder ryms inom respektive planområde.
• Ta ställning till hur kommunen kan hantera eventuella markområden utanför plangräns där det finns förutsättningar för ras, skred och erosion.
• Utred även hur programområdet kan påverka intilliggande områden avseende ras, skred och erosion.

Samråd

• Redovisa de geotekniska säkerhetsfrågor som kan komma att påverka genomförandet av planen, exempelvis skred eller rasrisk, närliggande vattendrag/stränder med erosionsrisk eller om det finns en översvämningsrisk. Om planen föregås av ett planprogram bör detta underlag med tillhörande samrådsredogörelse bifogas samrådsunderlaget.
• Vid undersökningen som görs för att avgöra om en detaljplan kan antas medföra en betydande miljöpåverkan är det viktigt att inkludera geotekniska säkerhetsfrågor, som ras och skred. Även geotekniska åtgärder som krävs för planens genomförande behöver bedömas med tanke på detta.
• Ta fram geotekniska eller bergtekniska utredningar, om detta inte redan har gjorts i ett tidigare skede. Komplettera redan genomförda utredningar vid behov. Om utredningen tas fram av konsulter måste kommunen ställa krav på att utredningen håller rätt kvalitet och omfattning.
• Samordna den geotekniska utredningen med dagvattenutredningen, för att kunna uppdatera/justera respektive utredning när ny information eller plandata tas fram. Detta leder både till en effektivare PBL-process och till lägre  utredningskostnader.
• Kontrollera att nödvändiga geotekniska åtgärder och begränsningar av markens användning, som framkommit av utredningarna, inarbetas i planen och säkerställs i plankartan alternativt att åtgärderna genomförs innan det att planen antas. Detta görs förslagsvis i första hand genom anpassning av planerad markanvändning, byggnaders placering samt marknivåer och i andra hand genom att geotekniska åtgärder och/eller begränsad markanvändning säkerställs. Vid användning av planbestämmelser för att säkerställa nödvändiga geotekniska åtgärder, är det viktigt att planen blir tydlig för efterföljande lovärenden och följer PBL samt Boverkets föreskrifter.
• De geotekniska aspekter som bör framgå av planbeskrivningen är:
  • kommunens bedömning av markens lämplighet med hänsyn till geotekniska förutsättningar på platsen,
  • hur hänsyn har tagits till geotekniska aspekter
  • resultatet från de geotekniska utredningarna
  • vilka åtgärder som måste genomföras
  • syftet med valda planbestämmelser samt en beskrivning som underlättar efterföljande genomförande
  • vem som ansvarar för genomförande och fortlöpande förvaltning av stabilitetshöjande åtgärder (geokonstruktioner).
• Remittera planärenden till SGI i samrådsskedet (via länsstyrelsen) för att få in synpunkter på utförda utredningar och på hur resultatet har hanterats i planen. Läs mer på vår sida om att remittera ärenden.
• Bearbeta plan och planeringsunderlag utifrån inkomna synpunkter. Krävs det kompletteringar av de geotekniska eller bergtekniska utredningarna är det viktigt att fortsatt ställa krav på hur dessa utförs. 
• Använd resultaten från kompletterande geotekniska utredningar för att justera plankarta och planbeskrivning.
• Bedöm om den geotekniska utredningen inkluderar de förändringar av planen som genomförts under processens gång.

Granskning/utställning

• Remittera planärenden till SGI i granskningsskedet (via länsstyrelsen).
• Bifoga plankarta, planbeskrivning, samrådsredogörelse och utredningar som berör geotekniska säkerhetsfrågor, direkt eller indirekt (dagvatten, skyfall, översvämning), till granskningsunderlaget. Kontrollera att samtliga bilagor och ritningar finns bifogat till den geotekniska utredningen. Inkludera även miljökonsekvensbeskrivning (MKB) om en sådan har genomförts.
• Bearbeta plan och planeringsunderlag utifrån inkomna synpunkter.

Antagande och prövning

• När planen har antagits har länsstyrelsen möjlighet att överpröva kommunens beslut. Då kontrolleras bland annat om kommunens beslut kan antas innebära att en bebyggelse som blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. SGI stödjer länsstyrelsen genom att yttra sig om hur geotekniska säkerhetsfrågor har hanterats i den antagna planen.

Laga kraft

• När planen vunnit laga kraft och i efterföljande lovprövning är det viktigt att planen säkerställt de nödvändiga geotekniska åtgärder som behöver utföras. 

Råd i arbetet med ras, skred och erosion i detaljplanering

Här kan du läsa mer om vad som kan vara bra att tänka på vid detaljplanering. Avsnittet är inte heltäckande men tar upp frågor som ofta kan dyka upp vid detaljplanering.

Ändring av en detaljplan

Det är viktigt att geotekniska säkerhetsfrågor bedöms vid ändring av en detaljplan. Vid ändring av en detaljplan omfattar lämplighetsprövningen det som ändringen avser. Exempel på fall då geotekniska säkerhetsfrågor behöver bedömas är då ändringen av planen får direkt påverkan på stabiliteten eller erosionen i ett område, såsom utökade byggrätter eller byggnadshöjder som ökar belastningen på en slänt eller mer hårdgjorda ytor vilket kan förändra dagvattenflöden och leda till erosion. Även bestämmelser som reglerar användningen inom ett område kan leda till att geotekniska säkerhetsfrågor aktualiseras, även om sådana bestämmelser normalt inte kan ingå i en ändring av en detaljplan. Om planändringen innebär att fler människor vistas inom området, bör denna planeringsförutsättning ingå i kommunens riskbedömning kopplat till risken för ras eller skred.

I äldre planer kan förutsättningarna för ras, skred och erosion ha förändrats sedan planen antogs och ny kunskap kan ha tillkommit. Klimatförändringens effekter påverkar markens stabilitet och det är inte förrän relativt nyligen som sådana bedömningar inkluderas i de stabilitetsutredningar som genomförs.

Kunskapen om stabilitetsutredningar har ökat med åren och i äldre detaljplaner kan utredningarna vara genomförda enligt äldre praxis, vilket kan innebära att marken inte anses lämplig utifrån dagens krav. Kommunen bör då överväga om det finns behov av att planlägga och  utreda hela området på nytt.

Vattenverksamhet

I de fall att en detaljplanering förutsätter att ett  erosionsskydd behöver genomföras innebär detta oftast en vattenverksamhet. För att kunna utföra erosionsskydd behöver vissa krav vara uppfyllda. Exempelvis måste kommunen ha rådighet över vattnet, följa miljöbalkens hänsynsregler och inte försvåra för annan verksamhet. Erosionsskyddande åtgärder i ett vattendrag kan påverka flödesbilden och sedimenttransporten, vilket i sin tur kan leda till erosion i andra delar av vattendraget. Kommunen behöver därför titta på vattendraget i sin helhet, för att veta om det går att genomföra åtgärden utan att flytta problematiken till ett nytt område.

För att få bedriva vattenverksamhet behövs det, med några undantag, en anmälan till länsstyrelsen eller ett tillstånd hos Mark- och miljödomstolen.

Kontinuerlig dialog under PBL-processen

En kontinuerlig dialog genom hela PBL-processen mellan planhandläggare och geotekniker ger förutsättningar för en effektiv samhällsplanering. Om planhandläggaren har tillgång till geoteknisk kompetens kan de förändringar av planhandlingar som uppkommer under planläggningens gång, kontrolleras mot geotekniska förhållanden och anpassas utifrån geotekniska förutsättningar. Tydliga planhandlingar som stämmer överens med den geotekniska undersökningen, underlättar även förståelsen av planen vid efterföljande lovgivning och skapar förutsättningar för att nödvändiga åtgärder kommer på plats och marken används på ett säkert sätt.

Bedöm stabiliteten stegvis

Bedömningar av geotekniska säkerhetsfrågor i PBL-processen bör ske genom stegvis utredning av området. Om det efter en första bedömning inte klart och entydigt går att utesluta att planområdet kan beröras av ett ras eller skred, så behöver en geoteknisk utredning genomföras.

En inledande geoteknisk utredning kan avskriva risken för ras, skred och erosion, eller visa på att fördjupade utredningar krävs för att bedöma stabilitetsförhållanden för en slänt, risken för bergras eller erosionen vid ett vattendrag.  

Klimataspekter och tidsperspektiv

Vid detaljplaneläggning behöver geotekniska säkerhetsfrågor  bedömas och utredas både utifrån dagens och framtidens  klimat. Vid bedömningen måste effekten av ett förändrat klimat under den planerade bebyggelsens förväntade livslängd beaktas.  

Bedömningen av geotekniska säkerhetsfrågor behöver ta hänsyn till osäkerheter i de olika klimatscenarierna. På så sätt blir den fysiska planeringen mer robust vid förändrade eller förvärrade planeringsförutsättningar.

Boverket beskriver mer på PBL kunskapsbanken om klimatscenarier, vägledande principer för klimatanpassning samt hur osäkerheterna kan hanteras vid riskvärdering och planering av anpassningsåtgärder.