Riskbedömning
Vid riskbedömning av ett förorenat område försöker man svara på frågor som: Vilka risker finns? Hur stora är de? Målet är att avgöra hur mycket riskerna behöver reduceras för att säkerställa människors hälsa, miljön och kvalitén på våra naturresurser – idag och i framtiden.
Utgångspunkten vid en riskbedömning är att människors hälsa ska skyddas, liksom miljön i området och i omgivningen. Föroreningsspridning ska inte leda till höjda bakgrundshalter eller till utsläppsmängder som riskerar att försämra kvaliteten på grundvatten och ytvatten. Riskbedömningen ger underlag för att utreda vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att åstadkomma en säker nivå. Resultaten används även för att utreda vilken åtgärd som är mest lämplig samt för att ta fram mätbara åtgärdsmål inför en sanering.
Riskbedömningen utförs ofta stegvis och man anpassar omfattning och inriktning till situationen på platsen, så man når en tillräcklig säkerhet. Inledningsvis kan en förenklad riskbedömning utföras. Vid en sådan används generella riktvärden för att bedöma hur stora riskerna är. Riktvärden är inte liktydigt med gränsvärden eller åtgärdsnivåer. De är inte heller juridiskt bindande. Riktvärden anger en haltnivå av föroreningar inom det förorenade området (marken, grundvattnet, sedimenten eller byggnaderna), under vilken risken för negativa effekter på människors hälsa och på miljön normalt kan accepteras. Däremot är det inte nödvändigtsvis så att effekterna är oacceptabla om ett riktvärde överskrids.
Om en förenklad riskbedömning inte är tillräcklig kan en fördjupad riskbedömning utföras. Detta kan vara aktuellt
– när föroreningssituationen är komplicerad,
– när riskbaserade haltkriterier saknas,
– när förutsättningarna för generella riktvärden inte uppfylls, eller
– när osäkerheterna är stora.
Vid fördjupade riskbedömningar är det vanligt att platsspecifika riktvärden beräknas med Naturvårdsverkets riktvärdesverktyg. Även andra angreppssätt kan användas, till exempel olika kemiska, ekotoxikologiska och ekologiska riskbedömningsmetoder för miljörisker. För att kvantifiera till exempel spridning och belastning kan ytterligare mätningar krävas, liksom modelleringar och andra beräkningar.
En lämplig arbetsgång vid riskbedömning är:
- Beskriv problemet med hjälp av en konceptuell modell: Ange föroreningskällor, spridningsvägar, samtliga skyddsobjekt samt exponeringsvägar. En bra konceptuell modell kräver en kombination av bilder och beskrivande text. Även kunskapsluckor bör anges.
- Bedöm föroreningssituationen i form av föroreningshalter, exponering och spridning.
- Analysera effekter: Vilka är effekterna på människor och miljö? Vilken belastning på omgivningen ger området?
- Karakterisera riskerna: Hur stora är riskerna, idag och i framtiden? Är de acceptabla eller behöver de minskas? Vilken riskreduktion krävs? Tänk på att även göra en samlad bedömning av alla och kontrollera att slutsatserna blir rimliga – beräkningar säger inte allt!
Det är viktigt att alla steg dokumenteras så att processen kan följas av andra som inte deltar i arbetet. Metodik, underlagsdata, valda parametrar i beräkningar, bedömningar och antaganden bör motiveras väl och redovisas.
Läs om nästa steg Åtgärdsutredning.