Foto: Elin Sjöstedt, SGI
Åtgärdsutredning
I detta steg identifierar och analyserar man tänkbara alternativa åtgärder för efterbehandling av det förorenade området. Ett åtgärdsalternativ kan bestå av en eller flera åtgärdsmetoder, som i sin tur kan bestå av en eller flera åtgärdstekniker.
I en åtgärdsutredning tar man hjälp av de övergripande åtgärdsmålen och resultatet från riskbedömningen. Man arbetar stegvis för att sålla fram vilka åtgärdsalternativ som är lämpliga för det aktuella området:
-
Identifiera tänkbara alternativ: Det kan röra sig om olika sätt att reducera föroreningskällan eller olika skyddsåtgärder för att begränsa spridningen och exponeringen. Ett åtgärdsalternativ kan bestå av en eller flera åtgärdsmetoder, som i sin tur kan bestå av en eller flera åtgärdstekniker.
-
Analysera alternativen: Vilka av dem uppfyller de övergripande målen, är tekniskt möjliga och ger acceptabla resultat för det aktuella objektet? Dessa alternativ studeras ytterligare med avseende på kostnader, risker under och efter genomförandet samt påverkan på omgivningen. Här tar man hjälp av olika utvärderingskriterier.
-
Sammanställ acceptabla alternativ: Det finns en rad olika metoder för att sanera förorenade områden. De har utvecklats successivt och vilken metod som är lämpligast för ett visst objekt beror på många olika faktorer. Stor betydelse har föroreningens typ, vilka media som är förorenade (jord, vatten, sediment eller byggnader) och inte minst de geologiska förhållandena på platsen. Det är vanligt att det finns flera föroreningar och fler än ett medium som är förorenat.
En vanlig åtgärd är att man schaktar bort de förorenade massorna och lämnar dem på en deponi. Andra exempel på åtgärder är jordtvätt, stabilisering/solidifiering och förstärkt naturlig självrening. Läs mer om olika åtgärdstekniker via verktygen som beskrivs under Mer information längst ned på sidan.
Sammanställningen av acceptabla åtgärdsalternativ blir ett viktigt underlag för riskvärderingen, där sedan ett slutligt förslag till åtgärdsalternativ tas fram.
Läs om nästa steg Riskvärdering.
| Mer information |
|
Att välja efterbehandlingsåtgärd, 2009. Naturvårdsverket, Rapport 5978. En övergripande rapport som beskriver utredningsprocessen för ett förorenat område. Ger en samlad bild över hur man kan ta fram ett bra beslutsunderlag för val av åtgärd. Vänder sig i första hand till tillsynsmyndigheter, men också till konsulter, verksamhetsutövare, fastighetsägare och övriga aktörer. Åtgärdslösningar – erfarenheter och tillgängliga metoder (PDF, 1,51 MB), 2006. Från kunskapsprogrammet Hållbar Sanering, NV Rapport 5637. Innehåller en översiktlig sammanställning av 226 objekt samt en beskrivning av olika åtgärdstekniker med referens till fallstudier. Flera utvalda fall, både lyckade och problemfyllda projekt, analyseras mer ingående. Klorerade lösningsmedel – Identifiering och val av efterbehandlingsmetod (PDF, 2,01 MB), 2007. Från kunskapsprogrammet Hållbar Sanering, NV Rapport 5663. Ger en introduktion till efterbehandlingsmetoder för klorerade alifatiska kolväten för problemägare, myndigheter, konsulter och entreprenörer. Innehåller en metodik för att bedöma vilka metoder som är lämpliga på en given plats samt en fallstudie som exemplifierar arbetsgången. Fytosanering och odling av grödor på förorenade områden (PDF, 1,24 MB), 2015. SGI infoblad. Beskriver ekologiska risker och miljönyttor med odling av salix på förorenade områden. Verktyg och hjälpmedel |