Foto: SGI/Linda Blied
Skredrisk Norsälven
Skredriskkarteringen utmed Norsälven har resulterat i en samlad översiktlig bild av risken för skred i dagens och framtidens klimat, för bebyggd såväl som ännu obebyggd mark och för områden med samhällsviktig infrastruktur. Karteringen blev klar 2015.
Risken för skred
Hög skredrisknivå, det vill säga där sannolikheten för skred är påtaglig och där konsekvensen av ett skred skulle bli stor för befintlig bebyggelse och infrastruktur, förekommer längs två procent av den skredriskklassade ytan längs med Norsälven. Områdena finns i den södra delen vid Edsvalla, Höglunda/Trossnäs, Norsbron och Vålberg inom Karlstad kommun. Berörda större väg- och järnvägsanläggningar finns vid Edsvalla, Skårebol, Väsby och Hannäs.
Medelhög skredrisknivå är vanligt närmast älvkanten längs större delen av vattendraget (13 procent av den skredriskklassade ytan) där sannolikheten för skred är påtaglig men befintlig bebyggelse och samhällsviktig infrastruktur saknas. Ett kraftigt skred i de här områdena skulle kunna orsaka sekundära konsekvenser som översvämning av bebyggelse och infrastruktur uppströms och nedströms, vilket inte tagits hänsyn till i den här analysen.
Huvuddelen av utredningsområdet har låg risknivå (85 procent av den skredriskklassade ytan).
Känsligheten för klimatpåverkan i ett framtida förändrat klimat bedöms som störst i södra och mellersta delen av området samt längs en begränsad del i norr.
Åtgärder för att minska skredrisken
Identifierade områden med hög skredrisknivå bör utredas vidare för beslut om eventuella åtgärder. För att minska risken för skred längs älven kan åtgärder vidtas för att minska sannolikhet och/eller konsekvens. Sannolikhetsreducerande åtgärder är oftast fysiska i form av avschaktningar, tryckbankar och erosionsskydd. Konsekvensreducerande åtgärder kan vara exempelvis att flytta byggnader och anläggningar. Längs Norsälven finns flera exempel där fastigheter har inlösts som åtgärd.
Utveckling av förenklad metodik – Ett pilotprojekt
Norsälven är det första vattendraget som SGI kartlagt efter Göta älvutredningen (GÄU), och utredningen har fungerat som ett pilotprojekt för utveckling av en förenklad metodik för skredriskkartering. Metodutvecklingen har genomförts för att få ned utredningskostnaderna och förenkla tolkningen av kartorna, och därigenom öka användbarheten av resultatet. Metodiken för riskkartering som tagits fram är applicerbar för skredriskkartering längs andra vattendrag. Både metodiken för sannolikhetsklassning och konsekvensklassning kan användas var för sig, metodiken för konsekvensklassning kan även användas för kartering av andra naturhändelser.
Ta del av resultaten
Rapporter
Slutrapporten SGI Publikation 18 "Skredrisker i ett förändrat klimat - Norsälven" delas in i tre delar och består av fyra olika rapporter:
- Del 1 - Kartredovisning och sammanfattning av resultat (PDF) (PDF, 14,98 MB)
- Del 2 - Metod för kartläggning (PDF) (PDF, 5,11 MB)
Del 3 - Fördjupningsbilagor:
- Framtida erosion i Norsälven med hänsyn till klimatförändring (PDF) (PDF, 7,73 MB)
- Konsekvensanalys Norsälven (PDF) (PDF, 1,83 MB)
Kartvisningstjänst och PDF-kartor
Det finns en kartvisningstjänst där datalagren med sannolikhets-, konsekvens- och skredriskkartor utmed älven visas, samt ytterligare lägesbunden information.
Här finns också PDF-kartor för utskrift i A3-format: