Allmänt om planeringsunderlag

Innehåll på denna sida:

Underlag från statliga myndigheter

Vägledningar från Boverket

Geotekniska undersökningar

Särskilda riskområden i Sverige

Underlag från statliga myndigheter

Olika kommuner har olika geologiska och geotekniska förutsättningar. Kommunen kan ta stöd av statliga underlag och vägledningar när de gör bedömningar av markens förutsättningar och geotekniska risker. Även kommunens egna underlag kan ge värdefull information i arbetet.

Här listas ett urval av relaterade vägledningar från flera statliga myndigheter med koppling till ras, skred och erosion i fysisk planering.

Statliga kartunderlag om ras, skred och erosion från nationella myndigheter

SGI har tillsammans med bland andra Sveriges geologiska undersökning (SGU), Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), SMHI, Skogsstyrelsen och Lantmäteriet (LM) tagit fram en kartvisningstjänst som samlar nationellt statligt framtagna underlag som berör ras, skred och erosion. 

Kartunderlagen finns beskrivna i en vägledning med översiktliga råd och rekommendationer hur de kan användas. För varje kartlager i kartvisningstjänsten finns även produktblad. I dessa kan du läsa mer om vad underlageten innehåller och hur de är tänkta att användas.

Tänk på att:

• Dessa underlag ger en översiktlig bild av markförutsättningar. Få underlag visar risker och är inte heller så detaljerade att de direkt kan användas för att bedöma markens lämplighet i detaljplanearbetet. Gemensamt för underlagen är att de indikerar områden där insatser för vidare undersökningar behövs.
• Endast enstaka kartunderlag innehåller bedömningar av hur klimatet påverkar markförutsättningarna. Effekten av ett förändrat klimat behöver därför beaktas i bedömningarna.
• Aktualiteten och kvaliteten behöver bedömas. Kartlagren innehåller alltid olika typer av osäkerheter. Det har tagits fram vid olika tidpunkter och uppdateras inte alltid. Lägesprecisionen kan variera i kartorna och kan vara så stora som hundratals meter beroenden på var i landet man befinner sig.
• Underlagen har olika täckningsområden för Sverige. I vissa geografiska områden saknas nationella kartunderlag helt.
• Kartunderlagen kan ha olika användningsområde. Exempelvis kan ett underlag vara bra för att bedöma förutsättningar för skred men säger inget om ras i en brant slänt. Andra underlag har endast karterats där det finns befintlig bebyggelse och visar inte information för nya planerade områden.

Det innebär att det behövs god kännedom om kartunderlagen för att bedöma hur de kan användas.

Hydrologisk, meteorologisk och oceanologisk information

På SMHI:s webbsida kan man hämta hydrologisk och meteorologisk data. Där finns historiska data, för bland annat nederbörd, vattenflöden, vattenstånd, temperatur och snödjup, för ett flertal mätstationer i Sverige. 

Klimatinformation

SMHI tillhandahåller information om klimat. Här finns bland annat en klimatscenariotjänst där olika klimatscenarier presenteras i form av kartor, diagram och nedladdningsbara data tillsammans med en vägledning som ger stöd för tolkning och användning. Här finns också information om stigande havsnivåer. Här hittar du SMHI:s samlingssida om klimat . 

MSB tillhandahåller översvämningskarteringar för sjöar och vattendrag, samt utbredningsskikt som visualiserar översvämningsytor vid olika vattenstånd vid kusten. Se mer i översvämningsportalen.

SGI har tagit fram en rapport om klimatlasters effekter på naturlig mark och geokonstruktione (PDF, Okänd storlek)r. I rapporten finns beskrivet hur olika geokonstruktioner kan påverkas av förändringar av klimatlaster baserat på framtida klimatscenarier.

Geodataportalen

Lantmäteriets geodataportal ger möjlighet att söka och utvärdera geografiska data (geodata) från många olika källor och aktörer i samhället. 

Kartunderlag från länsstyrelserna

Hos länsstyrelserna finns kartunderlag samlat för länen i kartvisnings- och nedladdningstjänster. Vissa underlag är regionalt framtagna och kan vara värdefullt komplement till de nationella underlagen exempelvis skyfalls- och lågpunktkarteringar. Vilka underlag som finns tillgängliga kan variera för olika län.

Klimatanpassning.se

Klimatanpassning.se är en webbportal med syfte att stödja olika aktörer i samhället i arbetet med klimatanpassning. På portalen finns information om hur klimatets förändras, effekter i samhället, verktyg och databaser med mera, som kan användas i klimatanpassningsarbetet.

Planeringskatalogen

Planeringsunderlag går att hitta via Planeringskatalogen . Det är Länsstyrelsernas tjänst som förmedlar Länsstyrelsernas och andra statliga myndigheters planeringsunderlag på ett ställe. Planeringsunderlag kan både bestå av geodata, publikationer av olika slag samt webbsidor. Där går det att söka på underlag från en viss myndighet, för ett geografiskt område eller för ett visst sakområde, exempelvis naturolyckor. Många underlag som nämns ovan finns i katalogen.

Vägledning från Boverket

Här listas ett urval av relaterade vägledningar från Boverket med koppling till ras, skred och erosion i fysisk planering.

Tillsynsvägledning naturolyckor

Vägledningen är ett stöd för länsstyrelserna i deras granskning av detaljplaner när det gäller ras, skred, erosion och översvämning. Här beskrivs de krav som PBL ställer och hur de kan uppfyllas. Länk till Tillsynsvägledning naturolyckor.

Riskhantering och PBL

Detta är en vägledning om hur kommuner och regioner kan arbeta med riskhantering. I vägledningen finns bland annat information om riskhantering i översiktsplanering och detaljplanering, samt beskrivning av hälsa, säkerhet och risk för olyckor i lagstiftningen. Länk till Riskhantering och PBL.

Klimatrisker i översiktsplanering

Vägledningen ger stöd i hur kommunen ska redogöra för sin syn på klimatrelaterade risker i den byggda miljön och hur dessa risker kan minska eller upphöra i översiktsplanen. Länk till Klimatrisker i översiktsplanering.

Översiktsplanering vid kust och hav

Beskriver planering av kust- och havsområden ur ett helhetsperspektiv bland annat med koppling till erosion och översvämning vid kusten. Länk till Översiktsplanering vid kust och hav.

Lämplighetsbedömning i detaljplan

Har finns beskrivning av kommunen lokaliseringsprövning vid framtagandet av detaljplaner. Länk till Lämplighetsbedömning i detaljplan.

Geotekniska undersökningar

Tidigare gjorda geotekniska undersökningar kan ofta återanvändas och ge värdefull information vid bedömningar av risker och utredningar, både i översiktsplaneringen och vid detaljplaneringen. De kan till exempel ha tagits fram i samband med kommunens arbete med detaljplanering, bygglov eller stabilitetshöjande åtgärder. Geotekniska utredningar som andra aktörer genomfört, till exempel Trafikverket, kan också bidra med information. Genom att tillvarata tidigare utredningar kan dubbelarbete undvikas.

Geoteknisk sektorsportal (SGI) innehåller bland annat kartunderlag med geotekniska undersökningsområden i Sverige, branschens geotekniska arkiv (BGA), delar av Trafikverkets geotekniska databas och Stockholms stads geoarkiv.

Särskilda riskområden i Sverige

SGI och MSB har inom ramen för ett regeringsuppdrag (M2019/0124/Kl) identifierat särskilda riskområden för ras, skred, erosion och översvämning som är klimatrelaterade. Tio nationella riskområden har identifierats. De har bedömts utifrån förväntade riskkostnader och komplexiteten i att genomföra förebyggande åtgärder. En annan faktor som har vägts in är om det finns flera samverkande risker som gör det svårare att genomföra hållbara åtgärder. Med samverkande risker menas att det finns flera risker som är beroende av varandra. Exempel på detta är erosion och översvämning som kan påverka skredförutsättningarna. Risker till följd av skyfall ingick inte i bedömningen.

Resultatet ger en nationell överblick över områden som är särskilt komplexa att hantera och visar på att det finns förutsättningar för ogynnsamma konsekvenser för människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. För ditt arbete med kommunens översiktsplan är denna kartläggning en viktig indikation på om din kommun är särskilt utpekad som ett riskområde. Länk till rapporten (PDF, 9,94 MB). Till rapporten finns också en StoryMap med kartor .