Vi använder kakor (cookies) för att göra din upplevelse av vår webbplats så bra som möjligt. Om du väljer att godkänna eller att surfa vidare på vår webbplats innebär det att du samtycker till att vi använder kakor. Mer information om kakor

Strand vid Ångermanälven Foto: SGI/Hjördis Löfroth

Skredrisk Ångermanälven

Skredriskkarteringen utmed Ångermanälven har resulterat i en heltäckande karta där sannolikhet och konsekvenser av skred kombinerats till en skredriskkarta. I karteringen ingår även en bedömning av klimatförändringens inverkan på skredrisken. Karteringen blev klar 2022.

Hög skredrisknivå förekommer i liten omfattning inom det karterade området längs Ångermanälven, inom cirka 1,5% av markytan. Områdena utgörs bland annat av grupperingar av bebyggelse vid Storåkerdalen, Berg och Skärvsta väster om Sollefteå tätort, Nipgränd och Bruket i östra delen av tätorten, samt Mobacken, Mångrav och Grönvallen i öster.

Medelhög skredrisknivå finns inom cirka 20 % av markytan. Medelhög och hög skredrisk liksom påtaglig och tydlig sannolikhet för skred förekommer främst i de branta slänterna mot älven och i större raviner. Huvuddelen av området har låg risknivå, cirka 70 % av markytan. Resterande markområden består av fastmark eller områden där skredrisken inte kunnat bedömas, så kallade ”ej klassade områden”.

Stor känslighet för klimatpåverkan förekommer främst inom områden med medelhög och hög skredrisk. Inom områden med låg skredrisk är klimatpåverkan oftast låg.

Åtgärder för att minska skredrisken

De framtagna skredriskkartorna ger en bild av var det finns känsliga områden att gå vidare med och utreda mer detaljerat genom att klarlägga de geotekniska förhållandena och vilka konsekvenser som kan uppstå vid ett skred. Kartorna ger också en indikation på vilka områden som långsiktigt kan komma att påverkas mest i ett förändrat klimat genom försämrade stabilitetsförhållanden.

Det är viktigt att inte försämra stabiliteten i slänterna och därmed öka sannolikheten för skred. Det är bland annat viktigt att tänka på att avvattning/dränering inte ska mynna nära slänt, att upplag placeras längre från släntkrön, att utföra släntskötsel då vegetation i slänter ökar slänternas stabilitet, och att inte hyggesavverka ovan slänter.

Utredningsområdet

Det karterade området (etapp 1) omfattar en cirka 25 kilometer lång sträcka mellan Faxälvens mynning (uppströms) och Överlännäs (nedströms) inom Sollefteå kommun. På vägen passerar älven Sollefteå tätort.

 

Ångermanälven.jpg

Bilden visar en karta med utredningsområdet längs Ångermanälven.

Ångermanälven är på flera sätt olik de vattendrag som SGI har karterat i den sydvästra delen av Sverige. Älvfåran är djupare och bredare. Geologin är annorlunda med mäktiga jordlager av sand och silt och höga, branta slänter (nipor). Skred och ras förekommer vid niporna. SGI har anpassat karteringsmetoden till Ångermanälvens förhållanden.

Vidareutveckling av metodik

Anpassningen av karteringsmetodiken har lett fram till förbättrade metoder för geotekniska undersökningar och beräkning av stabiliteten i slänterna i den här typen av geologiska områden. Den har också gett en förbättrad förståelse för de processer som påverkar stabiliteten idag och i ett förändrat klimat.

Ta del av resultaten

Rapporter

Slutrapporten SGI Vägledning 5 "Skredrisker i ett förändrat klimat - Ångermanälven" delas in i tre delar:

Del 1: Sammanfattning och kartredovisning (PDF, 30,27 MB)

Del 2: Metodik och analys (PDF, 12,5 MB)

Fördjupningsbilagor

Del 3A: Använd metodik för parameterbestämning och stabilitetsberäkning (PDF, 3,81 MB)

Del 3B: Grundvatten och portryck (PDF, Okänd storlek)

Del 3C: Metod för prognosticering av älverosion (PDF, 29,73 MB)

Del 3D: Utlösande faktorer för jordrörelser (PDF, 15,52 MB)

Del 3E: Metodikval sannolikhetsberäkning (PDF, 3,03 MB)

 

Kartvisningstjänst

Det finns en kartvisningstjänst   där skredriskkartor samt sannolikhets- och konsekvenskartor visas tillsammans med annan kartinformation längs Ångermanälven. Kartvisningstjänsten visar även skredriskkarteringarna för Göta älv, Säveån och Norsälven.

Länk till vägledningen för skredriskkarteringen.

 

Senast uppdaterad/granskad: 2019-09-09
Hjälpte informationen dig?